VAD VI VET OM
Post-virala sjukdomar
​
​
Om sjukdomen
​
Ända sedan antiken har det varit känt till att infektioner ibland ger upphov till långdragna och diffusa symptom. Trots att vår förståelse för de bakomliggande mekanismerna har förbättrats sedan dess upplever många ofta stora besvär när det gäller att bli tagna på allvar av sjukvården. Sannolikt beror detta delvis på att förekomsten av sjukdomen varierar över tid tillsammans med de virus som utlöser den. En annan viktig förklaring är att det är svårt att se mönster i sjukdomen - som varierar i intensitet, lokalisation och symptombild över tid. Till skillnad ifrån många andra sjukdomar ersätts oftast gamla symptom av de nya, samtidigt som flera av de mest centrala symptomen är svåra att beskriva med ord. De flesta rutinprover (av t.ex. blod eller urin) och röntgenundersökningar är också normala.
Människor med paravirala diagnoser upplever ofta att språket saknar ord för att rätt beskriva deras symptom - t.ex. när det gäller typen av smärta, känslan av trötthet eller överkänsligheten i sinnesorganen. Även om den typiska symptombilden är svår att beskriva kan blodprover idag visa vem som är drabbad. De flesta är relativt unga när de insjuknar, har ofta en nära släkting med celiaki, diabetes eller sköldkörtelsjukdom och cirka 8 av 10 kan beskriva en utlösande infektion (ofta i halsen eller tarmen). Även om sjukdomen varierar kan man urskilja några symptom som ofta uppträder, och som vi anser ingår i begreppet. Här redogör vi kort för dessa. Observera att även många andra sjukdomar kan ge upphov till vart och ett av dessa symptom, varför en ordentlig utredning krävs innan en preliminär diagnos kan fastställas.
​
​
​
Vanliga symptom
Kronisk trötthet
Det för många mest framträdande symptomet är en stor och ny mental och fysisk uttröttbarhet som visar sig även vid lättare ansträngning. Det är helt enkelt utmattande att företa sig någonting, och speciellt återhämtningen efter arbete tar mycket lång tid och är kopplad till betydligt sämre mående under ett eller flera dygn. Ofta leder muskelarbete till ansamling av mjölksyra som tycks bli kvar i blodet. Ofta är lägen som innebär både nedsatt cirkulation och muskelarbete extra jobbiga, t.ex. att arbeta med armarna ovanför huvudet. Som visas i bilden här intill är det problem i cellens energifabriker - mitokondrierna - som ligger bakom. Effekten sjunker när kolhydrater inte längre kan förbrännas utan måste omvandlas till mjölksyra (laktat) och lämna cellen.
​
Cirkulatorisk påverkan
Vanliga tidiga symptom är periodvis svullnad av armar, ansikte eller ben, ökade urinmängder samt plötsligt påkomna attacker av mycket snabb hjärtrytm (ofta över 110 slag/min) med eller utan svimningskänsla. Till skillnad ifrån "panikångest" (en diagnos som ofta sätts) är sjukdomen helt självständig och utlöses därmed inte av eller uppträder ihop med stark ångest. Det finns heller inga tecken på skador på hjärtmuskeln eller rytmrubbningar (förutom hastigheten) vid undersökningar.
​
​
Migrerande smärtor
Här avses en speciell typ av smärta (ofta benämnd fibromyalgi) som kännetecknas dels av ömhet över vissa muskelfästen, dels av att den vandrar runt i kroppen utan tydlig koppling till yttre påverkan. Andra vanliga symptom är morgonstelhet och olika sorters huvudvärk - ofta flera på samma gång (t.ex. migrän, brännande känsla i hårbotten och ilande tänder). Ansträngning kan utlösa en kramande smärta över bröstkorgen eller huggsmärta i området under vänster bröst.
​
Bindvävsuppluckring
Senare i sjukdomen uppträder ofta en uppluckring av bindväven (s.k. "pseudo-EDS") som kan ge upphov till både överbelastning av senfästen (och då späder på fibromyalgin), foglossning och/eller instabila leder (t.ex. återkommande luxationer). Huden blir mjuk och överelastisk men bleknar och blir solkänslig. Om örats balansorgan blir angripna kan det leda till kronisk yrsel.
​
​
Neurologiska problem
De flesta patienter upplever ibland någon form av hjärndimma eller nedsatt minnesåterkallelse (t.ex. svårt att läsa och förstå en längre text eller svårt att hitta ord). Andra vanliga symptom är nedsatt smak (t.ex. svårt att känna surt på tungan), ökad ljud- och ljus-känslighet, och sömnstörningar (konstig dygnsrytm, svårt att somna). I svårare fall kan syn eller hörsel bli nedsatta, t.ex. genom förekomst av fläckar i synfältet eller kvardröjande spår efter starkt ljus. Ibland ses också minskad kraft i en eller flera muskler - s.k. myasteni - vilket kan göra det svårt att t.ex. gå i trappor eller att tugga.
​
Lungpåverkan och torra slemhinnor
Patienter beskriver ofta torra slemhinnor i mun och ögon, och vissa får diagnosen Sjögrens sjukdom p.g.a. detta. Många känner också en tryckande känsla vid djupandning, har svårt att resa med flygplan och vistas på höga höjder, eller upplever det svårt att andas när de ligger plant i sängen. Detta kan bero på en underfunktion i det smörjande sekret som normalt finns i lungorna, s.k. surfaktant. Många patienter får också periodvis sår i munslemhinnan eller i halsen, särskilt efter fysisk ansträngning.
​
Problem med magen och överkänslighet mot mat
En dåligt fungerande tarm (omväxlande förstoppning och diarré, nytillkommen matintolerans eller smärtsam gasbildning) ses ofta. Andra vanliga symptom är snabb mättnadskänsla, långsam tömning av magsäcken och dåligt fungerande matsmältningsenzymer. Ibland uppträder s.k. mastcellssyndrom (MCAS) med kliande och svullna utslag på slemhinnor och hud, kraftigt uppsvullen mage och illamående efter måltid.
Störd hormonutsöndring
Många kvinnor får en påtaglig ökning av premenstruella besvär. Vissa manliga patienter drabbas av sänkt testosteron-nivå i blodet vilket leder till bl.a. minskad sexlust och ett lägre blodvärde än vanligt. Frisättningen av insulin, antidiuretiskt hormon och adrenalin blir ibland oregelbunden vilket leder till plötsliga attacker med lågt blodsocker, stressreaktioner eller ökade urinmängder och törst.
​
​
Sjukdomsorsaker
Vi vet ännu inte de exakta mekanismerna bakom paravirala sjukdomar och det är sannolikt att dessa varierar både mellan individer och utlösande virus. Mycket talar för att det krävs en genetisk benägenhet att drabbas för att insjukna, och kanske har denna ett samband med en eller flera av de sjukdomar som ofta uppträder hos förstagradssläktingar till patienter - insulinberoende barndiabetes, celiaki (glutenintolerans), autoimmun sköldkörtelsjukdom (Hashimoto’s thyroidit) och autismspektrumtillstånd.
På Ameliekliniken utreder vi alla våra patienter avseende immunbrist, och det är vårt intryck att de flesta av våra patienter har en lättare sådan. Om immunbrist är en orsak till, eller en konsekvens av patienternas post-virala sjukdom är ännu inte klarlagt.
​
​
​