Vanliga frågor och svar

FAQ

Om kliniken

Om symptom

​

​

Kliniken

​

​

Hur vet jag om jag passar som patient?

 

Vår erfarenhet är att de verktyg vi använder för att välja ut patienter med para-viral sjukdom är pålitliga. Dessutom att de flesta patienter är väl insatta i sjukdomen och har redan genomgått omfattande utredningar. Svensk forskning (1) har visat att våra patienter i genomsnitt har fått drygt 20 kroppsliga ett antal psykiatriska diagnoser innan de kommer till oss. De har haft i snitt 90 vårdkontakter i form av utredningar och behandlingar under de senaste 5 åren. Många patienter har också blivit hänvisade av någon som har eller har haft samma symptombild, medan andra har hänvisats till oss av sin ordinarie läkare då denne misstänkt diagnosen.

 

Referenser (1) Front. Neurol. 28 August 2020. https://doi.org/10.3389/fneur.2020.00828

​

​

​

Varför har ni inget regionavtal?

​

Inom Region Stockholm finns Vårdval ME/CFS som ett tillägg enbart för vårdgivare som har avtalat om rehabiliteringsvård. Då vår expertis är inom immunbrist och virus tycks vi inte passa in i vårdens ersättningssystem tyvärr. Ingen skulle vara gladare än vi om det ändrades, men i dagsläget måste vi koncentrera oss på det vi gör bäst, hjälpa patienter som lider och inte tycker sig bli tagna på allvar.

​

​

​

Hur långt är ett besök?

​

Ett besök är cirka 45 min.

​

​

​

Hur blir jag patient?

​

Du får kontakt med kliniken genom att maila eller ringa till vår sköterska, därefter kommer du få fylla i ett frågeformulär som vår läkare sedan går igenom för att bedöma hur vi bäst kan hjälpa dig.

​

​

​

Kan jag komma till kliniken i rullstol?

​

Ja kliniken är handikappanpassad.

​

​

​

Jag bor inte i Stockholm, kan jag ändå bli patient?

​

Ja vi tar både emot fysiska och digitala möten, men ur patientsäkerhetssynpunkt måste första mötet vara fysiskt.

​

​

​

Min kompis fick Antiviral medicin av läkaren, kommer jag också få det?

​

Vår läkare bedömer varje patient individuellt och skapar sedan en  behandlingsplan utifrån din sjukdomshistoria.

​

​

​

Kan jag ta mina blodprover där jag bor?

​

Vi samarbetar med Unilabs, Synlab och ett antal privata vårdcentraler (bl.a. Öresundshälsan i Malmö) för att möjliggöra för dig att lämna blodprover så nära hemmet som möjligt. Tyvärr ser infrastrukturen och reglerna för provtagning olika ut i landets olika Regioner, och det är därför möjligt att du behöver åka en bit för att kunna lämna dina prover.

​

​

​

​

Symptom

​

​

Varför får jag så hög puls när jag inte anstränger mig?

 

1. Vätskeförluster - om du inte har tillräckligt med antidiuretiskt hormon (ADH) ökar dina urinmängder oavsett vätskebalans, vilket leder till förluster som det kan vara svårt att kompensera genom att dricka. Du förlorar också mycket salter av olika slag genom urinen. I värsta fall minskar din blodvolym, vilket leder till att hjärtat måste arbeta hårdare och slå oftare för att upprätthålla blodcirkulationen.
    

2. Störd blodkärlsreglering - om lägesförändringar utlöser hjärtklappning (kallas ibland posturalt takykardisyndrom, POTS) beror det oftast på att kroppens reflexer inte fungerar som de ska. De leder till att blodkärlen inte drar ihop sig som de bör när läget ändras, vilket kan göra att blod samlas i lågt liggande kroppsdelar.
    

3. Frisättning av noradrenalin och/eller adrenalin - framför allt ifrån binjuren men även ifrån det sympatiska nervsystemet.
    

4. Annorlunda elektrisk överledning i hjärtmuskeln - uppstår f.f.a. som en följd av en rubbad saltbalans men eventuellt också p.g.a. själva sjukdomen.
    

5. Läckage av vätska ut i vävnaden - om kärlväggen inte är helt tät, t.ex. p.g.a. frisättning av histamin ifrån närliggande mastceller, sker ett utträde av vätska ifrån blodet. Vätskan samlas i vävnaden och ger upphov till svullnad, men minskar också blodvolymen vilket belastar hjärtat.

​

​

​

Hur kommer det sig att så många patienter har näringsbrister när vi äter så mycket olika kosttillskott?

​

Flera faktorer bidrar sannolikt till att både näringsupptaget och -fördelningen är försämrad:
 

1. Bakteriefloran i tarmen är påverkad – Normalt hjälper tarmbakterierna oss att både tillverka och frigöra näringsämnen i tarmen. Om någon eller några typer av bakterier minskar i antal påverkar det näringsupptaget.
    

2. Transporten av äggviteämnen över tarmväggen är sannolikt störd – Normalt frisätts olika sådana i bukspottet för att binda upp viktiga näringsämnen (t.ex. intrinsic factor som binder vitamin B12, vitamin D binding protein, och retinol binding protein som binder vitamin A). De tas sedan upp tillsammans med sin last via speciella transportörer längre ner i tarmen. Mycket tyder på att den här processen är störd vid paraviral sjukdom, och många tycks svara bättre på vitamininjektioner än på vitaminpiller.
    

3. Tarmens rörelsemönster och sekretioner är störda – Det gör att maten inte utsätts för rätt mängd saltsyra i magsäcken, för rätt bukspott i tunntarmen och dessutom rör sig för långsamt (vilket ger bakteriell överväxt och gasbildning) eller för snabbt (vilket ger diarré pga dåligt vattenupptag) genom mag- och tarmkanalen. Det gör att viktiga ämnen som fetter (inklusive vissa fettlösliga näringsämnen), protein och kolhydrater inte bryts ner på ett sätt som gör dem möjliga för tarmarna att ta upp.

​

​

​

Varför får man så svårt att tåla läkemedel?

​

Sannolikt bidrar flera olika mekanismer till den ökade känsligheten för de flesta läkemedel. Man kan också uppleva minskad känslighet - t.ex. för tandläkarbedövning!

 

1. Påverkad nedbrytning via avgiftningssystem i levern. Många lider av detta, vilket medför en kraftigt ökad risk för biverkningar vid läkemedelsbehandlingar och ett behov av både mycket lägre doser än vanligt och längre dosintervall. Eftersom avgiftning i levern kräver mycket energi är det möjligt att mitokondriell underfunktion spelar en roll.
    

2. Mastcellsaktivering. Innebär att vissa födoämnen, dofter och läkemedel etc. utlöser en frisättning av signalämnen ifrån mastceller i slemhinnor och hud. Det ger symptom som uppblåst mage, trötthet, diarré, ökade sekretioner ifrån slemhinnor, klåda och lågt blodtryck.

​

​

Är sömnstörningar vanliga vid paraviral sjukdom?

​

Sömnstörningar är mycket vanliga, även om vi idag inte har något entydigt svar på varför. Sannolik bör störningarna delas in i åtminstone två undergrupper:

 

1. De som beror på rubbad dygnsrytm, t.ex. störd frisättning av sömnhormonet melatonin. Ger främst svårigheter att somna men påverkar inte återhämtning under sömn.
    

2. De som beror på minskad REM-sömn. Ger en sömn som inte återställer, dagtrötthet och mardrömmar.

​

​

​

Varför säger ni att paraviralt sjuka ofta har lättare immunbrister?

​

Forskning visar att såväl B-celler som T-celler och NK-celler fungerar sämre hos patienter med ME-diagnos än hos andra. Om de beskrivna defekterna uppkommer som ett resultat av medfödda eller förvärvade faktorer är inte helt klarlagt, men då ME, autoimmun sköldkörtelsjukdom och celiaki ofta uppträder tillsammans hos medlemmar av samma släkt kan man misstänka en ärftlig sårbarhet. Se också det här föredraget i ämnet.
 

​

​

När jag nyligen genomgick en magnetröntgen (MR) av hjärnan upptäcktes vad som beskrivs som “plack”. Kan det ha med min paravirala sjukdom att göra?

​

Plack på hjärnan är ett mycket vanligt fynd hos ME-patienter, liksom cystor (”blåsor”) på tallkottskörteln (PMID: 32873297). Såvitt vi vet är båda fynden ofarliga och orsakade av sjukdomen - och inte av t.ex. cancer. På kliniken har vi sett ett antal fall av överproduktion av hormoner kopplade till tallkottskörteln, och därför är det viktigt att följa upp eventuella fynd med både blodprover och en omkontroll efter något år.

 

​

Vissa säger att fibromyalgi är en paraviral sjukdom. Det har jag aldrig hört?

​

Fibromyalgi är en kriteriediagnos (med t.ex. ACR 2010 krävs mer än 3 månaders besvär och smärta på 11 av 19 triggerpunkter) som inte säger något om orsaken till symptomen. Det är fullt möjligt (och vanligt) att uppfylla diagnoskriterier för både diagnoserna fibromyalgi och ME samtidigt. I t.ex. Storbritannien ser man att den ena eller andra diagnosen tycks bli mer eller mindre populär över tid – en sorts diagnosmode (se t.ex. PMID: 15574853). Oavsett diagnosens namn finns mycket litteratur kring utvecklingen av fibromyalgi-liknande tillstånd tillsammans med eller efter infektioner med t.ex. Herpesvirus (PMID: 30617851), Coronavirus (PMID: 21435231) och HTLV (PMID: 17086610). De här studierna visar dock enbart att de två diagnoserna tycks samvariera mer än vad som förväntas slumpmässigt, och mycket forskning återstår för att belägga ett orsakssamband.

​

​

​